Tycker det är lite konstigt att jag kan få sån blogglust, fast jag vet att eftersom jag ändrat tillbaka bloggadressen så folk antagligen inte hittar hit.

Var i helgen i Göteborg och tittade på Eurovision hos några kompisar. Väldigt mysigt och sofistikerat med snittar och bubbel.

Sätter mig på tåget mot Karlstad och det sätter sig en kille bredvid mig. Det blir problem med hans sms-biljett (vissa mobiler delar upp biljettkoden i smset så SJs maskin inte kan pipa den). Då säger han att det brukar funka för folk som har iPhone. När han säger iPhone, sneglar han mot mig och min mobil som ju faktiskt är en sådan. Det kommer funka direkt för sig säger han och det gör det. Han tar sats och frågar om jag är nöjd med mobilen och så. Frågar om jag bor i Karlstad och sedan vad jag pluggar. Väldigt trevligt, fast jag är ganska trött så samtalet dör ut. Men medan vi samtalar tittar jag honom i ögonen och inser att denna kille skrivit till mig under den tiden jag var medlem på Mötesplatsen! Jag kunde inte se hans meddelande och försökte hitta människan på Facebook, men utan att lyckas.

Ingen av oss tar upp detta faktum. Han kommer fram till mig när vi kliver av tåget och säger att jag får ha det så bra och jag säger detsamma. Med dessa ord lämnar vi varandra, vad som antagligen kommer vara föralltid.